NUTID, DÅTID, ALLTID

Bild kommer ur bild, bakom varje bild döljer sig andra bilder, synminnen i ett oändligt pärlband. Startpunkten är oftast Torbjörns egna fotografier på människor, fångade på gator och torg. Han plockar bokstavligen bort dem ur sitt sammanhang, frilägger dem från bakgrunden. Han gör dem på så sätt mer synliga när de träder fram mot en tom bakgrund utan den prosaiska vardag som de verkade i när fotot togs. Sedan börjar sökandet efter ett nytt sammanhang åt dem. Torbjörn letar i sin bildbank av minnen och associationer efter en scenografi åt dessa aktörer.